Jaha, då var man 20 år gammal helt plötsligt. Åren går verkligen fort! Ibland alldeles för fort. Livet genom mina ögon har alltid varit fullt utav nya chanser och värdefulla erfarenheter som, ibland, har kostat mig dyrt. Min historia har alltid bara varit min. Från att gå från idiotiska val och trasiga anledningar i mitt tidigare skede, till att sedan bygga upp ett liv som faktiskt är oerhört stabilt för det mesta i nuläget. Det är något jag verkligen kan vara stolt över. För jag blev något. Jag lyckades verkligen. Självkänslan börjar bli bättre, men det är något jag fortfarande jobbar med varenda dag. Trots att det är många som ser det fina i mig, och dessutom påpekar det dagligen så att jag får höra just dom där orden jag behöver att höra med mina egna öron. 

Jag borde inte underskatta min egna kapacitet, för jag vet exakt vad jag är kapabel till. Det blir så himla mycket mer destruktivt i livet om man underskattar sig själv. Rent allmänt. Och det är inte värt det. Ta det från någon som vet (lite för väl mycket) hur det fungerar.

 

För några år sedan hade jag aldrig kunnat skriva den här texten. Men nu vet jag skillnaden. Skillnaden mellan att fly och att stanna upp, skillnaden mellan att vara kär eller att bara vilja bli älskad, skillnaden mellan äkta vänskap och falska bekantskaper, skillnaden mellan att våga vara sårbar eller totalt oövervinnlig, skillnaden mellan att leva för sig själv- och inte någon annan. Skillnaden mellan att inse vad som är viktigt och vad som är obetydligt, att man inte kan förändra saker som redan har hänt. Det finns egentligen så mycket jag vill säga. Har varit med om så pass mycket att jag vid det här läget kan känna lukten av fara, falskhet eller framförallt rädsla på milavstånd. Det kommer liksom en dag då man börjar att förstå hur allting fungerar, och då har man redan kommit långt som person. Klockan slår snart 02:03, den 3:e april 2014 (min dag), och jag har äntligen, äntligen insett- Att allting handlar om att våga självrannsaka sig själv. För det är endast då man kan bli bättre än vad man var tidigare.

 

För övrigt har jag haft en toppenfin dag! Jobbat, bakat tårta inför morgondagen med min brorsa (självklart med rosa grädde dagen till ära), och fått beskedet om att jag har kommit in på utbildningen jag har sökt till. Så till hösten blir det en flytt! Ska nämligen utbilda mig till make-up artist och ingen är lyckligare än jag! För det här är ju det bästa jag vet. Hoppade av ren lycka då jag fick veta, shit alltså. Från och med nu ska jag köra mitt eget race. Jag ska bli starkare- och bättre. Jag vet att jag kan. Vatten relationer är ingenting för mig, ni vet, sådana som rinner ut i sanden. Nä, jag behöver något starkare än så.

 

Och slutligen- Tack mamma för allt du har gett mig. Livet till att börja med. Jag vet att du också är stolt över mig. ♥ Nu ska jag ha en fin födelsedag!